Publicerat – ”The Dyophysite Nature of the Internet: Negotiating Authorities within Institutionalized Christianity”

Artikeln handlar om internets dubbelhet – det vill säga att nätet inte bara bidrar till demokratisering och att det underminerar etablerade maktstrukturer, utan att det också kan vara ett medel för ökad kontroll och skapandet av nya hierarkier. I artikeln undersöker jag hur detta tar sig uttryck i några olika kyrkorelaterade fall.

Abstract: Is the internet a means for individual empowerment and collective upheaval against oppressive powers, or is it a tool to monitor and control people in the hands of authoritarian rulers? This article addresses the “dyophysite” or what can be called the double nature of internet. That is a dualism that goes back to the origin of internet with its roots simultaneously in American West coast counterculture and the cold war militarism of the 1960s. Within the Christian community, this dualism plays out as the internet is viewed in a paradoxical matter. Even as cyberspace equips evangelicals to connect with other believers, it can introduce Christians to pagan ideas, tempting misbehavior and destructive communities.

Hela artikeln återfinns här.

Ny publikation – ”Religion, pedagogy, and social media”

I dagarna har det kommit en bok som tar upp relationen mellan media och religion och religionsutbildning – som ”faktisk” bok på tyska och snart även som e-bok på engelska – med titeln ”Religionspädagogik in einer mediatisierten Welt/Religious Education in a Mediatized World”. Mitt kapitel är betitlat  ”Religion, Pädagogik und soziale Medien/Religion, pedagogy, and social media”.

Inledningen lyder:

Some claim we are facing a new age, with significant social changes in the wake of digital information and communication technology. It is talked about as a paradigmatic shift – which affects the very foundation of our society affecting how we as individuals as well as collectives relate to it and to each other, how the economy function, how global politics works, and also people’s faith and religious practices, and the role of religion and its manifestations too.

At times, and in some cultures, religion is an integrated part of everyday life and popular culture. In other contexts, religious faith and practices dwindle or are made invisible, or separated, formulating its own sphere, distinct from the mundane. Even though Jesus said “I am the way, the truth, and the life” (Joh 14:6), His rather straightforward message has been lived and implemented in many different and changing ways. Political power, technical innovation, economic structure, social movements, etcetera, apparently transform.

In order to understand the role of religion in contemporary society we have to take different forms of media and mediated religion into account – today and throughout history. Scholars such as Stig Hjarvard claims we live in what is called a “mediatized” society, thereby meaning we live in a society with an autonomous media sphere, in which anyone who wants to reach out to the public has to go through, and thereby transform the message according the logics of media. This fact changes and challenges the power of traditional religious institutions. Similar predictions are made about digital media and the internet – that the internet opens up for new voices and actors to be heard and thereby undermines established structures and foundations.

This has an impact on religious faith and practices as well, acknowledged within the emerging field of what is called digital religion. Studying the role of media in relation to religious transformations is necessary in order to get the broader picture. This chapter aims at showing the relevance for such a media-oriented perspective, with a special focus on the internet and digital tools and channels for communication.

Nypublicerat – laestadianism och digital teknik

Jag fick just en artikel publicerad i tidskriften Journal of Religion, Media and Digital Culture, en artikel som tar upp hur digitala medier används inom den laestadianska rörelsen. Det är tämligen bekant att man inom rörelsen är skeptisk till olika former av modern teknik, men det är långt ifrån hela sanningen. Rubriken på artikeln, ”If you need a virtual community, something is wrong with your congregation”, tycker jag ganska väl sammanfattar hur man inom rörelsen ser på digital teknik och sociala medier. Här finns en del att lära för alla – och det är att man bör ha ett kritiskt granskande men aktivt förhållningssätt till ny teknik (såväl inom som utom den kyrkliga sfären).

Abstractet lyder:

This article studies how the Laestadian movement (a Christian confessional revivalist movement that is sceptical of technology) uses digital media in general, and the internet in particular, in its work. In a time when churches on a large scale are concerned with how to communicate with people through digital media, the Laestadian movement choses another path, based upon other assumptions and choices. The focus here is on how congregations and representatives use digital media, and not on individual and private use, and this article will focus primarily on Sweden and Finland. Based on interviews with representatives and by mapping the congregations’ online presence, this article provides an interpretation of the use of the internet within Laestadianism. Through this group, we see how ideology, faith, and practices regulate a restricted, negotiated, and conscious use of the internet, which challenges any preconceptions regarding use and effect of the internet on religion. This case study therefore gives additional perspective for understanding the role of digital media within and in relation to institutionalized Christianity.

Artikeln kan i sin helhet läsas här.

Nystart?

Jag märker nu att det inte varit aktivitet på den här bloggen på cirka ett och ett halvt år. Jag vet inte riktigt vad som hände. Eller egentligen: det som hände var att att jag fått ett nytt arbete som i sig dels krävt väldigt mycket tid och uppmärksamhet, dels delvis (förhoppningsvis bara temporärt) lett mig bort från forskningen. Sedan december 2015 är jag föreståndare vid Humlab, Umeå universitet, där jag visserligen också arbetade tidigare. Den nya positionen har dock inneburit en hel del nya saker att sätta sig in i – en inriktning att staka ut, en budget att få att gå i hop, anställningsärenden, rutiner och strukturer att etablera, och så vidare. Mycket av det är roligt, men som sagt tidskrävande.

Kanske är detta tillfället då bloggen återigen får liv. Då mitt arbete också förändrats, och då detta är snarare en jobbrelaterad kanal än min privata dagbok, så tänker jag också att mer av det arbete som jag gör utanför fältet ”kyrka och internet” kommer att sippra in här.

Jag är numera inblandad i ett forskningsprojekt som rör funktionsnedsättningar och digitala medier, ett projekt som rör övervakning (ännu ej startat men med nyligt tilldelade medel från Wallenbergstiftelserna), samt i ett projekt som rör europeiska bibelbälten. Jag har genom rollen som föreståndare också blivit mer involverad i frågor som rör fältet som brukar kallas ”digital humaniora”, och även i frågor som rör forskningsinfrastruktur för humaniora – och där finner jag det särskilt intressant med frågor som rör tid/rum-relaterad datavisualisering.

Men mer om det längre fram, förhoppningsvis … (knack, knack…).

Paper-presentation på konferens

Förra veckan presenterade jag ett paper på SIEF (Société Internationale d´Ethnologie et de Folklore) 2015, i Zagreb, med den möjligtvis något kryptiska titeln ”The dyophysite nature of internet: negotiating authorities within churches” med följande abstract:

The ”true” nature of internet is contested in similar ways as the nature of Christ. Is He truly divine, or is He divine and human? At the Council of Chalcedon 451 the nature of Christ was debated, and the so-called dyophysite position (emphasizing the double nature of Christ) ”won”. Early internet pundits hailed the liberating nature of internet. Today such position is questioned, pointing at the double nature of internet, originating from the cold war military industry and 1960s counterculture.

The twofold nature of internet shines through also in every day practices, which here will be dealt through a synthesis of four case studies regarding the negotiating of authority within churches. 1) A live streamed American televangelist scrutinized on Twitter by an Swedish online audience, 2) The twitter account of the (fake) Archbishop of Sweden, 3) virtual churches in Second Life, and 4) the use of internet within a technology skeptical Swedish Christian denomination.

In Sweden churches and their representatives regard the use of social media as a means to reach people. Paradoxically the anti-hierarchical nature of internet undermines established structures and new voices are heard.

In these cases, it is noticeable how new groups of actors have an interest in how the Church should relate to digital media, and also how they use digital media to affect how the Church is run. Through being skilled within technology and information, rather than theology, for example information officers, computer aficionados and webmasters rise up in prominence within, and undermine, established structures.

Powerpointen hittas här på Slideshare.

Ny publikation – om #biskopsriot

Äntligen har den publicerats! Artikeln ”Why Does the Archbishop Not Tweet? How Social Media Challenge Church Authorities” som handlar om sommaren när ärkebiskop Anders Wejryd helt plötsligt började twittra, och den efterföljande diskussion som följde, vilken fick benämningen #biskopsriot (detta efter praktiken att använda sig av så kallade taggar på Twitter). Det visade sig att det inte var ärkebiskopen själv som twittrade, utan det hela var ett privat initiativ som syftade till att uppmuntra ärkebiskopen, och Svenska kyrkan över huvud taget, att bli mer aktiva på sociala medier och att omfamna den öppenhet och de kommunikativa möjligheter som nätet innebär.

Abstractet (det vill säga sammanfattningnen) lyder:

In summer 2012, the Archbishop of the Church of Sweden appeared on Twitter. There was only one problem – it was not the Archbishop himself who was tweeting, but an anonymous person. A discussion then ensued on Twitter and in the blogosphere between those in favor of the Archbishop and his department and mainly social media proponents. The present article describes and analyzes the social media debate, and how authority and hierarchies are negotiated in and through social media. The analysis is based on Heidi Campbell’s “Religious-Social Shaping of Technology” model, and emphasizes the need to take into account not only the faith and tradition of the religious actor, but also the societal context in which the negotiating process takes place. In this case, the concepts of “mediatization” and “secularization” are used to understand the broader context of the process.

Artikeln är publicerad i Nordicom Review och återfinns i sin helhet här med möjlighet att ladda ned artikeln i sin helhet i pdf-format.

 

Virtuella kyrkor – mellan tradition och innovation

Det är ofta en lång väntan mellan det att man samlar in det empiriska materialet till en studie, gör själva skrivarbetet och till det att artikeln verkligen publiceras. Idag fick jag dock beskedet att min artikel ”Virtual Christian Places – Between Innovation and Tradition” publicerats i det senaste numret av Online – Heidelberg Journal for Religions on the Internet, vilket givetvis är roligt. Artikeln handlar om det faktum att trots att det finns alla möjligheter till nyskapande i den virtuella världen Second Life, så är kyrkorna där tämligen traditionella. Samtidigt ger mediet möjlighet att utmana vedertagna praktiker. Ett genomgående tema är att många vill skapa öppna och välkomnande miljöer. Traditioner är likaså viktiga samtidigt som det finns tydliga tendenser till att de luckras upp i detta medium. I artikeln är det främst kyrkornas konstruktörer och/eller ägare som kommer till tals med de tankar de har med sina miljöer.

Abstractet lyder som följer:

With the starting point of all Christian places (114 places) in the virtual world Second Life (SL), this article aims to study how SL is part of a negotiation process between old offline media and new online media, between established traditions and innovation. The questions addressed in this article are how such places are constructed, the constructor’s intentions and how they are related to established traditions.

The idea behind this study was that the owners (studied through a questionnaire) set the agenda for what is going on at the place they own, and for how the places are constructed.

The virtual world gives almost endless possibilities to create any form of place for Christian community and celebration, and people are limited only by their imaginations, but still tradition play an important aspect of the constructions.

Concepts such as ‘remediation’, ‘hybridity’, and ‘affordance’ are used to interpret the places and their relation to traditions and the so called real world.

Forskarfredag – ”Varför Jesus borde twittra”

Imorgon fredag (26/9) är det så kallad Forskarfredag runt om i Europa. Här i Umeå hålls den på Konstnärligt campus och mitt bidrag är att jag skall prata om varför Jesus borde twittra (såsom titeln på mitt prat anger). Jag kommer att ta avstamp i det faktum att vi idag lever i ett sekulariserat samhälle där den institutionella och traditionella kyrkligheten söker sin roll, och att det faktum att fler lägger ned mer tid på sociala medier än på att gå i kyrkan (väldigt kortfattat uttryckt).

Nedan är den Powerpoint-presentation jag kommer att använda – ackompanjerad av triptyk- och golvskärm.

 

Jag kommer att visa på ett antal olika initiativ tagna av kyrkor, dess representanter, privatpersoner, och även andra, mer subversiva aktörer. Därefter kommer jag att kort nämna några olika fallstudier jag gjort själv i olika onlinemiljöer (om ett Benny Hinn-besök, #biskopsriot och Second Life-kyrkor) . Och eftersom det handlar om forskning kommer en kort analys att följa på det. Allt detta på 20 minuter.

Sedan kan man konstatera att ifall Jesus hade funnits med oss idag hade han nog twittrat (och att döma av all Jesus-närvaro på webben så kanske han redan finns där).

 

Ny termin – nya möjligheter (?!)

Efter en behövlig sommarledighet är det nu dags att ta starta upp verksamheten inför det stundande läsåret. Själv hoppas jag få en hel del forskning gjord i höst. Redan nu finns det en hel del deadlines att förhålla sig till. Det är ju så lätt att lova saker när hösten känns avlägsen – men nu är den här. Tanken är att fördjupa mig i bland annat utvecklandet av digitala kartgränssnitt i relation till kyrkohistoria, sociala medier och religionspedagogik, annaniterna i Ö-vik kring 1800-talets mitt och twitter-metodfrågor.

För övrigt slår idag portarna upp till det nyrenoverade Humanisthuset (bild från igår), vilket jag varit inblandad i under ett par års tid nu, och då särskilt i frågor som rör pedagogik och inköp av teknik. Det har skett ett stort renoveringsarbete av främst undervisningslokaler och de ytor som i huvudsak studenter använder. Det har funnit en inriktning mot digital teknik, flexibel inredning och öppen arkitektur i syfte att uppmuntra och underlätta mer icke-konventionella undervisningsformer. Häri ligger en utmaning för både lärare och studenter, men detta lär jag återkomma till.

 

Nypublicerat – om Second Life och dess kyrkliga arkitektur

Nyligen publicerade jag och Tim Hutchings en artikel i Nordic Journal of Religion and Society (2014:1) om hur kyrkor och andra kristna platser representeras i den virtuell världen Second Life.  Tyvärr är ännu inte hela artikeln tillgänglig online, men här är den engelska sammanfattningen:

Bild från Serenata – en av de mer fantasifulla kreationerna.

This study aims to construct a typology of the visual style of Christian spaces in the online virtual world of Second Life (SL). Virtual worlds offer diverse new possibilities for architectural style, unrestricted by gravity, weather or scarcity of materials. These new regions also operate largely beyond the control and indeed awareness of established religious authorities, so they can also offer users new opportunities to reconsider the social structure of their communities. This research project aims to survey religious responses to these new potential freedoms. Research to date on religion in SL has focused on small samples of spaces or activity, but we found 114 Christian spaces. An overwhelming number of the locations we visited featured a Christian church building. 81 of 114 included a church building that reproduced a recognizable offline architectural style, and only 9 included a church with an entirely different style. Only 15 Christian locations had buildings that cannot be characterised as churches.