Tydlig ökning av religösa appar

Antalet religiösa appar till smartphones ökar hela tiden, låter MercuryNews meddela. Uppenbarligen finns en marknad för detta, och finns det en marknad finns det alltid någon som är villig att utforska möjligheterna.Personligen undrar jag över drivkrafterna bakom – är det kyrkorna, utövarna eller teknikerna som driver på denna utveckling?

Förutom det uppenbara som ex.vis Bibeln eller Koranen tillgänglig via din telefon finns mer innovativa. Det finns t. ex. en katolsk biktapp (tidigare omnämnd här på bloggen), virtuell rökelse riktad till hinduistiska trosutövare, möjligheten att lyssna till Allahs 99 namn på arabiska, en app som meddelar vänner att sabbaten inletts, och så vidare.  Uppenbarligen sätter endast fantasin gränserna.

Bikt och begravningar på nätet – verkliga eller bara ett komplement?

Nyligen meddelades att det nu troligtvis kommer att bli möjligt att sända begravningar via nätet i Sverige. Det är Skogskyrkogården i Stockholm som är först ut och man hoppas på att kunna göra det till Allhelgonahelgen i höst. Detta görs redan i USA och man ser det som en möjlighet för de som av olika anledningar inte kan närvara att ändå kunna ta del av ceremonin.

I dagarna släpps också den första ”bikt-appen”, kallad Confession: A Roman Catholic App, för iPhone med sanktion (imprimatur) från en katolsk biskop. Interaktionen via appen baseras på och ställs in efter individuella preferenser och erfarenheter. Man kan lägga till synder som inte redan finns listade och man kan få en walkthrough genom akten.

Att teknik möjliggör nya sätt att kommunicera och interagera den religiösa tron och upplevelsen är knappast något nytt (som jag vid det här laget alltför ofta upprepat), och vad just dessa två företeelser kommer att få för effekter får vi se. Det är särskilt en sak jag fann särskilt intressant att lägga märke till i beskrivningarna. När det gäller begravningarna säger biskop Esbjörn Hagberg att det inte finns några teologiska hinder, men att det inte är samma sak som att se kistan live. En kundrådgivare på Fonus säger att den nätsända begravningen är ett komplement som inte kan ersätta en fysisk begravning.

Huruvida ”bikt-appen” fungerar förhåller sig till en bikt gjord på det traditionella sättet får vi inte veta. Ett syfte är dock att underlätta för folk att verkligen bikta sig. I beskrivningen av den snarlika appen I-confess skrivs (i iTunes) att den inte är avsedd att ersätta ett råd från en riktig präst, vän eller doktor.

Den så kallade fysiska verkligheten tänks alltså stå över den virtuella verkligheten – uttryckligen i fallet med de nätsända begravningarna men troligtvis även i fallet med ”bikt-appen”. Kanske är det så (många skulle nog hävda det) även om jag själv upplevt både glädje, sorg och gemenskap på nätet som känts nog så verklig. Men vad händer när människor blir allt mer vana med en nätbaserad verklighet? Måhända kommer man att välja nätversionen då den upplevs lika verklig. Sedan är ju just begravningar inte alltid särskilt trevliga upplevelser. Kanske finns här en möjlighet att med legitima skäl alltmer fjärma sig från döden som vi redan nu ofta inte vill beblanda oss med.

Att tekniken även fortsättningsvis att förändra hur vi förhåller oss till kyrkan är uppenbart, frågan är bara vem som styr utvecklingen. I fallet med appen är det ett företag med visserligen ”‘a Roman Catholic twist” som står bakom, och artikeln om de nätsända begravningarna avslutas med att en amerikansk företagare inom begravningsbranschen hävdar att begravningsbyråerna i framtiden måste erbjuda denna service till kunderna för att överleva. Så i vems händer ligger denna utveckling?