Akademiker på webben: Att blogga eller inte blogga?

Det här är det hundrade inlägget på den här bloggen så därför tänkte jag att det är på plats att göra en kort och inte på något sätt komplett utvärdering (och eftersom tiden inte funnits har aktiviteten på bloggen blivit lidande). Jag hade tidigare funderingar på att börja blogga, men kom aldrig igång förrän våren 2008 då jag fick en förfrågan från det som då var UmeåLive, och på den vägen har det fortsatt.

Jag tycker att det finns ett visst motstånd bland exempelvis en del kollegor mot att blogga, då man ofta förknippar bloggformatet med vardagliga trivialiteter, långt ifrån det yrkesliv och -identitet man har. Jag har fått frågor av olika art: Tar det inte en massa tid? Skriver du om vad du äter till middag? Vad tjänar det till?

Bloggen är ju givetvis bara är ett verktyg som man fyller med vilket innehåll man vill. Själv har jag valt att innehållsligt lägga den här bloggen nära mitt forskningsintresse – det vill säga kyrka och nätet. Det har självklart sina för- och nackdelar. Till nackdelarna hör att bloggen saknar ett personligt tilltal och blir tråkig i kretsen utanför de mest intresserade. Med tiden har jag tillåtit mig att bli mer personlig, men jag startade också bloggen sporadiska anteckningar som komplement.

För mig har syftet emellertid inte främst varit att nå ut till de breda massorna. Bloggen fungerar istället delvis som en anteckningsbok där jag sparar och kommenterar resurser jag kan komma tillbaka till senare. Om det intresserar andra så blir jag bara glad. På bloggen får jag också tillfälle att behandla en del mindre genomtänkta idéer som jag kanske återvänder till vid något senare tillfälle. Likaväl som att jag kan lägga tid på att spara och kommentera saker på annat håll har jag valt att göra det i en blogg, vilket gör att det inte tar så mycket tid från övrigt arbete.

Till fördelarna hör att jag haft möjlighet att nå ut till åtminstone till en mindre krets av intresserade. I min roll som forskare tycker jag att det är det viktigt att finnas tillgänglig och, i den mån jag kan göra det, även lämna ett bidrag till samhällsdebatten. Så för mig utgör bloggandet, tillsammans med en rad andra engagemang, en del av vad som brukar kallas för universitetets ”tredje uppgift”, alltså att samverka med det omkring liggande samhället. Det här är en tanke som för övrigt finns tydligt inom idéhistoria här i Umeå. Tack vare att folk läst bloggen har jag fått förfrågningar att kommentera aktuella händelser i media, hålla föreläsningar och delta i några utvecklingsprojekt som rör det område bloggen behandlar.

Det är dock inte helt oproblematiskt att blogga utifrån ett akademiskt perspektiv (eller vad man nu skall kalla det). Normalt sett är forskningsprocessen en ganska utdragen process. Från datainsamling, bearbetning, skrivande och slutligen till publikation kan det ta år. Och det är just via publikationer i böcker och tidsskrifter man meriterar sig. En bloggpublikation är tämligen lättviktig i sammanhanget.

Fördelen och nackdelen med bloggar är att de har en betydligt kortare pressläggningstid. Till det positiva hör att man snabbt kan få något publicerat. Relaterat till det är att få är intresserade av att läsa gårdagens nyheter. Därför har jag ofta fått fundera kring vad jag kan blogga om. Det är inte helt självklart att på bloggen offentliggöra empiri och intressanta frågeställningar som jag planerar att publicera i en vetenskaplig artikel. Det är lite att ge bort sina forskningsresultat i förväg. Men därmed tappar bloggen också lite av sin relevans och sin aktualitet.

Från början var det lite skrämmande att posta mer eller mindre bearbetade tankar. Det går liksom stick i stäv med vad universitetsvärlden står för. På samma gång har mitt bloggande gjort att jag har fått det något lättare för att sticka ut hakan. Framför allt har bloggandet lärt mig att kunna skriva texter förhållandevis snabbt och att lite på att de håller, och det kommer jag att fortsätta med!