”Kyrkans ord i twitterform”

Jag skrev en text om kyrka och användandet av kommunikationsteknologi som publicerades idag i Västerbottens-Kuriren. Ingressen lyder:

”Att synas på sociala medier är i dag ett måste för både privatpersoner, företag och organisationer – och även kyrkan söker nya vägar för kommunikation. Men är de verkligen så nya?”

4 dec. 2012. Jag lägger nu in texten i sin helhet:

Alla (företag och organisationer likaväl som privatpersoner) med självaktning bör/skall/måste, i dag finnas på Facebook, Twitter, bloggar med mera. Den bakomliggande idén är att skapa engagemang och samhörighet mellan sig själv och tänkta avnämare.

Kyrkor och religiösa organisationer är inga undantag. Med avsikt att knyta an till människor söks nya vägar. Men är de så nya? Kyrkan utpekas ibland som en konservativ samhällskraft, vilket är en sanning med modifikation. Ny teknik har i vart fall ofta använts för att sprida Guds ord. Två konkreta exempel är 1500-talets lutherska reformation som sammanföll med boktryckarkonsten, och 1800-talets väckelserörelser som uppstod i relation till industrialiseringen och spreds via järnväg, telegraf och förbättrad tryckteknik.

Teknikutvecklingen var bara en komponent i ett komplext samspel med sociala och ekonomiska processer, men i båda fallen förändrades den kyrkliga kartan. Bibeln översattes från latin till modersmål, religiösa småskrifter trycktes, kringresande predikanter och bokspridare spred Guds ord, och så vidare. En samtida språkdräkt och moderna format såsom det fritt talade ordet, romaner och korta berättelser tänktes tilltala samtidspubliken. Samtidigt blev det allt svårare för enskilda kyrkliga institutioner att kontrollera och upprätthålla tolkningsföreträdet: Effektivare, billigare och mer användarvänlig teknik bidrog till denna förändring.

Teknikens konsekvenser är svåra att förutsäga. Luther avsåg inte att splittra katolska kyrkan och det hade inte heller till exempel det kyrkotrogna och västerbottensbekanta väckelsesamfundet Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen för avsikt. Likväl spred bland andra Luther och EFS alternativa tolkningsmodeller och församlingsformer som utmanade institutionella ramar.

Att kyrkan nu ger sig ut på nätet är alltså inget radikalt nytt. Den antihierarkiska deltagandekultur som nätet uppmuntrar kan alltså även ses i 1800-talets lekmannaledda väckelserörelser och andra folkrörelser. Genom att finnas med i det offentliga samtalet med Facebookgrupper, smartphone-appar, bloggar och i chatfora vill kyrkliga företrädare finnas där folk finns och prata med ett språk som känns igen. Vilka konsekvenser som eventuellt kommer ur detta är ännu osedda, men det finns tendenser till ytterligare uppluckring av institutionella strukturer och vedertagna format.

Men å andra sidan är detta inte enbart ett dilemma för kyrkor utan för alla hierarkiska och kunskapsbaserade organisationer. När ”vanligt” folk har möjlighet att delta i ett demokratiskt samtal om vedertagna sanningar förändras sanningarna.

Så frågan är vad som händer idag med tolkningsföreträdet och i vad mån det faktiskt är förhandlingsbart – inom den religiösa sfären, men även i exempelvis skolan, på museer och inom journalistiken.

Här kan historien ge oss en fingervisning om vad som komma kan.

Stefan Gelfgren idéhistoriker vid HUMlab,Umeå

 

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s