Kyrkan och sociala medier – en ohelig allians?

Vad händer egentligen med kyrkan när den involverar sig med nätet och sociala medier? Jag är i grunden positiv till detta och ser det inte som några konstigheter alls. Klart kyrkan skall finnas på nätet. Har man ambitionen att vara en kyrka för människor i sin samtid måste man ha koll på vad som händer, och då bör man idag känna till och kunna relatera till nätet och dess kultur.

Samtidigt bör man vara medveten om att mediet också är med och formar såväl tro som praxis – vilket är synbart genom historien och så är det troligtvis också idag. Det är bara lite svårare att tolka dagsläget eftersom vi befinner oss mitt uppe i det.

Alla medieorgan, företag, politiker, organisationer och myndigheter med självaktning har idag en närvaro genom social medier – ofta för att stärka sitt varumärke, genom att bygga relationer med sina ”vänner” och föra ut sitt budskap.

Efter att ha tillbringat en hel del tid på bloggar, Facebook och Twitter har jag börjat störa mig allt mer på marknadsföringsaspekten (vilket jag själv är en del av och bidrar till). På nätet kan vi medvetet forma den bild vi vill förmedla av oss, och tittar man på ex.vis statusuppdateringar och tweets så tror jag att det är så många också tänker – man vill utge sig för att vara intressant. Detsamma gäller i än högre utsträckning företag och produkter.

Men vad händer när kyrkan blir en del av detta genom att använda sig av ex.vis sociala medier för att nå ut? Är kyrkan och dess budskap en produkt som kan marknadsföras på liknande sätt som andra varor och tjänster? Kan exempelvis existentiella frågor behandlas på 140 tecken eller i bloggformat? Vad händer när reklamare och mediestrateger är med och utformar strategier för hur kyrkan satsa på nätet?

Det sägs desutom att nutidsmänniskan upplever sig allt mer stressad. Ett allt högre tempo där många är ständigt uppkopplade och nåbara nämns som en anledning till detta. Skall då kyrkan bidra till ett ökande informationsflöde där informationen sköljer över oss i en aldrig sinande ström? FarmVille, Bibelord, vaknätter, modetips, Haiti-upprop, senaste lunchen, förböner, kommer allt i samma flöde. Lägg till det alla andra informationskanaler. I alla fall jag bara browsar igenom detta som hastigast för att se vad som är på gång.

De stor förtjänst med sociala medier och nätet sägs vara dess anti-hierarkiska struktur där alla kan bidra, men vad innebär det för en hierarkisk organisation som kyrkan ofta är. Att använda sig av sociala medier är att bjuda in till dialog och ömsesidiga relationer, och även öppna upp för offentliga angrepp. Hur tar man det vidare in i den etablerade kyrkostrukturen? Finns det en beredskap för detta?

Hur skall kyrkan då förhålla sig till detta? Jag vet inte i nuläget, men det här är ändå något kyrkorna måste ha i åtanke. Det enda sättet är ändå att kasta sig ut, finnas med, experimentera och skapa sig erfarenheter så att man själv förstår att använda sig av mediet enligt de syften man har. Här tror jag också att man kan bli tydligare med sina syften och inte bara drivas av en vag föreställning att kyrkan måste vara i cyberrymden för att ”alla andra är där”.

Ps. En annan väg är givetvis att försöka skapa relationer till människor på andra sätt – eventuellt genom att leva och verka där människor annars befinner sig när de inte är på nätet. Kanske till och med medvetet skapa alternativ till den digitala världen? Ds.

4 kommentarer

Filed under Uncategorized

4 responses to “Kyrkan och sociala medier – en ohelig allians?

  1. Duvet ”there is no such thing as information overload, only filter failure”. -Clay Shirky.

    Intressant med hierarkitanken! Jag tror det är oerhört nyttigt för kyrkan att konfronteras med den platta organisationen som internet är. Kanske blir det då lättare att hitta tillbaka till den uppånervända hierarki vi är kallade till, men som ofta är ganska avlägsen i våra kyrkor..

  2. Stefan Gelfgren

    Kyrkan torde stå inför en utmaning – som kan vara både positiv och negativ, beroende på betraktaren. Men samtidigt som nätet sägs vara anti-hierarkiskt och platt byggs där nya hierarkier som följer andra mönster än de traditionella.

  3. Jag läste för en tid sen en kommentar från en av ungdomspastorerna på Willow Creek som sa ungefär så här:

    ”Kyrkan ska inte tävla med ”världen” om häftighet, den kampen förlorar vi alla dar i veckan. Istället är gemenskap är vår hemmaplan”.

    Jag tror han hade en point.

    Om vi finns med på nätet för att vara ”den mest uppkopplade kyrkan” blir det bara fel.
    Likaså om det man gör nätmedverkan till någon form av alternativ intern, maktstruktur.

    Men om vi använder oss av de sociala medierna just för att initiera och upprätthålla gemenskap så spelar vi dels på vår egen hemmaplan dels på de sociala mediernas styrkor.

    Sedan kan man fråga sig om det är början på något, eller om nätkyrkan kan vara en gemenskap i sig.

    Mitt eget svar är både och. Jag tror att vi behöver nära gemenskap på fler plan än via ett tangentbord. Men jag tror också att man kan vara med i flera slags gemenskaper, den egna lokala församlingen och den digitala gemenskapen som inte är begränsad av tid, rum och geografi.

    Så för att kort svara på din fråga om hur kyrkan bör förhålla sig:

    Jag tror varje lokal kyrka behöver en mediastrategi. En plan för hur man vill hitta kompletterande sätt att nå ut, nå in och skapa gemenskap. Däremot kanske inte varje lokal församling behöver uppfinna detta hjul själv; jag tror att vi alla som jobbar med dessa frågor runt om i landet skulle kunna komma med bra input som så småningom kunde forma en modulbaserad mediastrategi där man på lokalplanet kan ta de delar som passar den lokala kontexten och behoven.

    Typ så.

    • Stefan Gelfgren

      Jag kan bara säga att jag i stort sett håller med.
      Jag tycker att nätmedier helt enkelt är ett bland andra , och liksom man använder sig av andra medier kan/bör man även använda nätet. Det innebär dock bl a att man måste sätta sig in i vad mediet innebär, vilka förhoppningar man kan ha på det, osv, och se dem som ett av verktygen i verktygslådan. Och det är väl detta som är att ha en mediastrategi.
      Det är här jag menar att kyrkan själv bör ha/ta initiativet och inte avhända sig det till ex.vis reklamare och webstrateger. Man kan inte ”marknadsföra” kyrkan på samma sätt som en kommersiell produkt, hävdar åtminstone jag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s